Sweden: Supreme court ruling for man living with HIV sentenced to a year in prison for HIV non-disclosure

HIV INFECTED HAD UNPROTECTED SEX – NO CRIME (Google translation)

An HIV-infected man sentenced to a year’s imprisonment for having unprotected sex without disclosing his infection was sentenced to jail by the court. The Supreme Court has now decided not to grant an appeal in the case. 

A 23-year-old man was convicted in the district court to a year’s imprisonment for the crime of endangerment to another. The man had on several occasions had unprotected intercourse with a total of four women without informing any of them that he was HIV-infected. None of the plaintiffs were infected.

The prosecutor demanded that the man be convicted of attempted grievous bodily harm but the district court did not find that the 23-year-old, despite his illness, had a direct intention of transmitting the infection. He was therefore sentenced instead of endangerment to another.

The judgment was appealed in the Court of Appeal, which made another assessment.

The Hovrätten, according to the Swedish Institute of Infectious Diseases Institute’s expert opinion on the infectious disease during a well-established HIV treatment, assessed that there was no specific risk of transmission of infection due to the low levels of virus. The court thus found that the conditions for the prevention of danger to others were not fulfilled and dismissed the entire prosecution of the man.

The prosecutor appealed to the Supreme Court, which now decided not grant the appeal in this case.

The Supreme Court will only issue a probationary appeal if a trial is important for the conduct of the law enforcement. In the decision, the Supreme Court refers to a judgment announced in 2004 (NJA 2004 p. 176). The circumstances of the earlier judgment were similar to those in the present case. An HIV-infected person who was under treatment had had unprotected intercourse with several different people. None of the people were infected with HIV.

In the earlier judgment, the Supreme Court found that unprotected intercourse is a risk factor for the transmission of infection and that there was a danger that HIV infection would be transmitted to unprotected groups, even though the accused was treated with so-called emergency medication. The accused was therefore convicted of endangerment of another.

What does this mean in practice?

  • The Supreme Court’s decision means that the court of appeal can not be regarded as guiding judgment. Instead, the 2004 Supreme Court ruling is still indicative. The legal situation has thus not changed.

——————————————————

HIV-SMITTAD HADE OSKYDDAT SEX – INGET BROTT

En HIV-smittad man som i tingsrätten dömts till ett års fängelse för att ha haft oskyddat sex utan att informera om sin smitta friades helt i hovrätten. HD beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet. 

En 23-årig man dömdes i tingsrätten till ett års fängelse för framkallande av fara för annan. Mannen hade vid ett flertal tillfällen haft oskyddat samlag med sammanlagt fyra kvinnor utan att informera någon av dem om att han var HIV-smittad. Ingen av målsägandena smittades.

Åklagaren yrkade att mannen skulle dömas för försök till grov misshandel men tingsrätten bedömde inte att 23-åringen, trots hans sjukdomsinsikt, haft något direkt uppsåt att överföra smittan. Han dömdes därför istället för framkallande av fara för annan.

Domen överklagades till hovrätten som gjorde en annan bedömning än underinstansen.

Hovrätten bedömde, i enlighet med Smittskyddsinstitutets sakkunnigutlåtande om smittriskerna under en välinställd HIV-behandling, att det inte förelegat någon konkret fara för smittoöverföring på grund av de låga virusnivåerna. Domstolen konstaterade därmed att brottsförutsättningarna för framkallande av fara för annan inte var uppfyllda och ogillade åtalet mot mannen helt. En nämndeman var skiljaktig.

Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen som nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Högsta domstolen meddelar bara prövningstillstånd om en prövning är viktig för ledning av rättstillämpningen. I beslutet hänvisar Högsta domstolen till en dom som man meddelade år 2004 (NJA 2004 s. 176). Omständigheterna i den äldre domen liknade dem i det nu aktuella målet. En HIV-smittad person, som stod under behandling, hade haft oskyddade samlag med flera olika personer. Ingen av personerna blev smittad av HIV.

I den äldre domen fann Högsta domstolen att samlag utan kondom är en riskfaktor för smittspridning och att det förelåg fara för att HIV-smitta skulle överföras vid de oskyddade samlagen, trots att den tilltalade stod under behandling med så kallade bromsmediciner. Den tilltalade dömdes därför för framkallande av fara för annan.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens friande dom inte kan anses vägledande. I stället är Högsta domstolens dom från 2004 fortfarande vägledande. Rättsläget har alltså inte förändrats.
Appeal lost

HIV Infected had unprotected sex- no crime

October 5, 2014
Source: Allt om Juridik
Google Translation; for original article, please scroll down.

An HIV-infected man sentenced to a year’s imprisonment for having unprotected sex without disclosing his infection was sentenced to jail by the court. The Supreme Court has now decided not to grant an appeal in the case. 

A 23-year-old man was convicted in the district court to a year’s imprisonment for the crime of endangerment to another. The man had on several occasions had unprotected intercourse with a total of four women without informing any of them that he was HIV-infected. None of the plaintiffs were infected.

The prosecutor demanded that the man be convicted of attempted grievous bodily harm but the district court did not find that the 23-year-old, despite his illness, had a direct intention of transmitting the infection. He was therefore sentenced instead of endangerment to another.

The judgment was appealed in the Court of Appeal, which made another assessment.

The Hovrätten, according to the Swedish Institute of Infectious Diseases Institute’s expert opinion on the infectious disease during a well-established HIV treatment, assessed that there was no specific risk of transmission of infection due to the low levels of virus. The court thus found that the conditions for the prevention of danger to others were not fulfilled and dismissed the entire prosecution of the man.

The prosecutor appealed to the Supreme Court, which now decided not grant the appeal in this case.

The Supreme Court will only issue a probationary appeal if a trial is important for the conduct of the law enforcement. In the decision, the Supreme Court refers to a judgment announced in 2004 (NJA 2004 p. 176). The circumstances of the earlier judgment were similar to those in the present case. An HIV-infected person who was under treatment had had unprotected intercourse with several different people. None of the people were infected with HIV.

In the earlier judgment, the Supreme Court found that unprotected intercourse is a risk factor for the transmission of infection and that there was a danger that HIV infection would be transmitted to unprotected groups, even though the accused was treated with so-called emergency medication. The accused was therefore convicted of endangerment of another.

 

What does this mean in practice?

  • The Supreme Court’s decision means that the court of appeal can not be regarded as guiding judgment. Instead, the 2004 Supreme Court ruling is still indicative. The legal situation has thus not changed. 

HIV-SMITTAD HADE OSKYDDAT SEX – INGET BROTT

En HIV-smittad man som i tingsrätten dömts till ett års fängelse för att ha haft oskyddat sex utan att informera om sin smitta friades helt i hovrätten. HD beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet. 

En 23-årig man dömdes i tingsrätten till ett års fängelse för framkallande av fara för annan. Mannen hade vid ett flertal tillfällen haft oskyddat samlag med sammanlagt fyra kvinnor utan att informera någon av dem om att han var HIV-smittad. Ingen av målsägandena smittades.

Åklagaren yrkade att mannen skulle dömas för försök till grov misshandel men tingsrätten bedömde inte att 23-åringen, trots hans sjukdomsinsikt, haft något direkt uppsåt att överföra smittan. Han dömdes därför istället för framkallande av fara för annan.

Domen överklagades till hovrätten som gjorde en annan bedömning än underinstansen.

Hovrätten bedömde, i enlighet med Smittskyddsinstitutets sakkunnigutlåtande om smittriskerna under en välinställd HIV-behandling, att det inte förelegat någon konkret fara för smittoöverföring på grund av de låga virusnivåerna. Domstolen konstaterade därmed att brottsförutsättningarna för framkallande av fara för annan inte var uppfyllda och ogillade åtalet mot mannen helt. En nämndeman var skiljaktig.

Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen som nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Högsta domstolen meddelar bara prövningstillstånd om en prövning är viktig för ledning av rättstillämpningen. I beslutet hänvisar Högsta domstolen till en dom som man meddelade år 2004 (NJA 2004 s. 176). Omständigheterna i den äldre domen liknade dem i det nu aktuella målet. En HIV-smittad person, som stod under behandling, hade haft oskyddade samlag med flera olika personer. Ingen av personerna blev smittad av HIV.

I den äldre domen fann Högsta domstolen att samlag utan kondom är en riskfaktor för smittspridning och att det förelåg fara för att HIV-smitta skulle överföras vid de oskyddade samlagen, trots att den tilltalade stod under behandling med så kallade bromsmediciner. Den tilltalade dömdes därför för framkallande av fara för annan.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens friande dom inte kan anses vägledande. I stället är Högsta domstolens dom från 2004 fortfarande vägledande. Rättsläget har alltså inte förändrats.